Jag skrev därför frågor till både dåvarande utrikesministern och biståndsministern om de tänkte vidta några åtgärder vad gäller att myndigheter finansierar en organisation som driver en sådan kampanj. Frågorna kan läsas här:
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/skriftlig-fraga/finansiering-av-civil-rights-defenders_H811698
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/skriftlig-fraga/finansiering-av-civil-rights-defenders_H811697
Nu lägger CRD pengar på att marknadsföra inlägg med opinionsbildning mot Tidöavtalet. Och när de statliga bidragen till CRD återigen ifrågasätts skriker företrädare från organisationen om att detta ”leder till att demokrati och rättsstaten undermineras” och att det är ett bevis för att SD inte är ”grundade i en demokratisk tradition”.
Jag vet inte om man ska skratta eller gråta? Skratta kan man ju göra åt de ytterst banala påståendena om att man inte är demokratisk om man ifrågasätter deras skattefinansierade bidrag. Det är ju ytterligare bevis på hur oseriös denna organisation verkligen är.
Men samtidigt kan man gråta över hur mycket skattemedel som betalas till denna organisation för att de ska kunna bedriva påverkansoperationer utifrån deras politiska agenda.
Jag tror både statens skattkista och CRD hade mått bra av att inte ha med varandra att göra. CRD får gärna bedriva sitt arbete i vanlig demokratisk ordning och rikta sin kritik hur och mot vem de själva vill. Men det behöver inte betalas med skattemedel. De erhåller dessutom ekonomiska stöd från andra håll som t ex Postkodlotteriet (drygt 3 miljoner kronor), George Soros Open Society Foundations (drygt 13 miljoner kronor) och National Endowment for Democracy (2,5 miljoner kronor) (siffrorna är för 2021).
Det vore därför bra om regeringen ser över vad svenskarnas surt förvärvade skattepengar egentligen går till och istället prioriterar verksamheter och organisationer som tjänar ett allmänintresse.
BJÖRN SÖDER (SD)
Riksdagsledamot