FÖRSVARS- OCH SÄKERHETSPOLITIK Vi bör vara mycket försiktigt med att delta i säkerhets- eller försvarssamarbeten inom ramarna för EU, skriver Björn Söder (SD). Sverige bör inte bidra till att militarisera EU utan bör istället söka regionala samarbeten, främst med Finland.
I mars 2017 gav EU-kommissionen ut en vitbok om EU:s framtid. Som en uppföljning på vitboken presenterade kommissionen en tid senare ett ”diskussionsunderlag” som beskriver det europeiska försvarets framtid och EU:s väg mot att bli en säkerhets- och försvarsunion.
Tre möjliga scenarier enligt EU-kommissionen
I diskussionsunderlaget skisserades det på tre möjliga framtida scenarier för EU:s försvarssamarbete.
Det första scenariot – kallat ”Säkerhets- och försvarssamarbete” – skulle leda till mer samarbete mellan EU-länderna kring försvar och säkerhet. Samarbetet skulle förbli ”mestadels frivilligt”, och bygga på att beslut om agerande tas när nya hot eller kriser uppstår. Den europeiska försvarsindustrin förblir i detta scenario ”fristående” som idag.
Det andra scenariot – kallat ”Delad säkerhet och delat försvar” – skulle innebära att EU går mot att få ett mer delat försvar och säkerhetsarbete. Samarbetet och samordningen med Nato skulle bli mer systematisk. Utveckling och inköp av komplexa plattformar ska skötas i samarbete.
Det tredje och mest långtgående scenariot – kallat ”Gemensamt försvar och gemensam säkerhet” – skulle innebära att EU går mot ett gemensamt försvar och en gemensam säkerhetspolitik samt gemensamma upphandlingar av kapacitet.
Inte minst går det tredje scenariot hand i hand med den vision EU-kommissionens ordförande Juncker uttalat: ”Med en egen armé skulle Europa kunna reagera mer trovärdigt på ett hot mot freden i en medlemsstat eller ett grannland” (Reuters World News den 8 mars 2015).
Sverige bör söka regionala samarbeten
Regeringspartierna och de borgerliga allianspartierna har tidigare poängterat att de anser att säkerhets- och försvarspolitik är medlemsstaternas kompetensområde, det vill säga ett mellanstatligt projekt. Men trots detta röstade ledamöterna från de svenska allianspartierna i Europaparlamentet för ett införande av ett gemensamt EU-försvar (inkluderande ett militärt EU-högkvarter och fasta militära EU-strukturer) när frågan behandlades i parlamentet den 22 november 2016.
Sverigedemokraterna anser att Sverige bör vara mycket försiktigt med att delta i säkerhets- eller försvarssamarbeten inom ramarna för den europeiska unionen. Sverige bör dessutom inte bidra till att militarisera EU. Istället bör Sverige söka regionala samarbeten, främst med Finland.
Försvarsindustrin kan utvecklas utan EU
När det gäller förslagen på hur europeisk försvarsindustri ska utvecklas, är det viktigt att komma ihåg att svensk försvarsindustri alltid hittat samarbetspartners på egen hand. Sverige bör även i fortsättningen vara hemmapart när vi exporterar försvarsmateriel. I exempelvis Gripenaffären med Brasilien och den möjliga Gripenaffären med Indien skulle det vara till skada för Sverige om det var EU som stod som säljare. Det vore ytterst illa om EU ska börja agera koncernledning för medlemsländernas försvarsindustrier. Den europeiska försvarsfonden (EDF) har som ambition att europeiska konsortier ska bildas kring projekt om stridsflyg eller stridsvagnar. Varje projekt ska ha en ”lead nation”. Vad får det för betydelse för dem som inte är ”lead nation”, det vill säga ett land som går i täten? Här ska vi komma ihåg att EU-maskineriet länge har talat om att Sverige är för litet för att bygga stridsflyg, vilket vi bevisat motsatsen till. Sverige är fullt kompetent att bygga effektiva industrisamarbeten utan EU. Vi har en särskilt stark och viktig försvarsindustri, och vi har all anledning att sätta ned foten och stå emot EU:s maktbyråkrater.
Satsa på befintliga strukturer
En förutsättning för att Sverige ska delta i EU:s säkerhets- eller försvarssamarbeten är att inga permanenta strukturer inrättas, som kan utvecklas i överstatlig riktning. Istället för att investera i olika parallella samarbeten är det bättre att satsa helt på befintliga strukturer. EU-alternativet lyfts fram som delvis mellanstatligt, men det är en illusion. Ett EU-försvar kan inte bli annat än överstatligt i det långa loppet.
En sådan här långtgående strävan kan man inte vara med på delvis. Det vore mycket naivt att tro. Det är antingen eller. Sveriges nuvarande regering verkar förstå farorna, men väljer ändå att kliva ombord på EU-alternativet. Det säger vi nej till.
BJÖRN SÖDER (SD)
Säkerhetspolitisk talesperson och ledamot i utrikesutskottet
Artikeln publicerad på: http://www.altinget.se/eu/artikel/sd-om-forsvaret-oka-samarbetet-med-finland-inte-eu
(Foto till artikeln: Jimmy Croona/Försvarsmakten)
