Fråga 2023/24:117 Säkerhetssituationen för armenier i Sverige
av Björn Söder (SD)
till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Sedan Azerbajdzjans aggressioner och krig mot Armenien och regionen Nagorno-Karabach inleddes hösten 2020 har hatretoriken från den azerbajdzjanska sidan mot armenier ökat väsentligt. Den drabbar också armeniska diasporor ute i världen, så även i Sverige.
Säkerhetsläget för svensk-armenierna har försämrats. Från turkiska och azeriska grupperingar i landet sker påhopp på armenier. Dessa påhopp har förvisso funnits även tidigare och varit vanliga i samband med att den armeniska diasporan samlas världen över för att minnas folkmordet 1915, men under de senaste tre åren har hoten ökat påtagligt.
Vid fredliga demonstrationer och manifestationer i Sverige har medlemmar ur den armeniska diasporan utsatts för påhopp. Den turkiska nyfascistiska och islamistiska organisationen Grå vargarna har vid flera tillfällen dykt upp vid demonstrationer och manifestationer och visat vargtecken, skrikit glåpord och kallat svensk-armenierna för otrogna samt skrikit ”död åt armenierna”.
Upprepade gånger har armeniska gravar på Spångas och Solnas kyrkogårdar blivit vandaliserade. Senast detta hände var den 3 september i samband med att svensk-armenierna hållit en fredlig manifestation på Raoul Wallenbergs torg.
I sociala medier utsätts svensk-armenier för hot, vilket gjort att flera av dem ändrat sina namn just i sociala medier för att undslippa hoten. En del har även ändrat sina namn i folkbokföringen för att inte kunna identifieras som armenier. Många är oroade över sina familjers säkerhet, och i vissa förorter vågar man inte längre bära armeniska kors runt halsen eller ha sådana i sina bilar.
För Armeniska apostoliska kyrkan har det blivit ett oerhört ansträngt läge för dess åtta församlingar runt om i Sverige. Särskilt ansträngt är det för deras enda kyrkobyggnad i Sverige, som ligger i det särskilt utsatta området Geneta i Södertälje. Där ser man behov av att stärka upp säkerheten med säkerhetsdörrar och säkerhetsfönster, kameror och vakter. Även i de övriga sju församlingarna ser man behov av vakter. Detta medför stora kostnader för kyrkan.
Polisen har utlovat en kontaktperson som kommer att finnas som stöd för kyrkan i Sverige, men än så länge har ingenting hänt.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga justitieminister Gunnar Strömmer:
Avser ministern att vidta några åtgärder för att öka tryggheten för den armeniska diasporan i Sverige och i så fall vilka?
