Svar till Kerstin Lundgren (C) i LT den 26 juni 2018.
IDENTITET Kerstin Lundgren (C) gör det lätt för sig när hon i sin debattartikel skyller det framväxande hatet på ”nationalistiska och protektionistiska krafter”. Hon menar vidare att det är Sverigedemokraterna som ”öppnat dörren” för det hat som vi nu ser frodas.
Det är mycket riktigt så att vi tyvärr ser hat frodas och ett samhälle som allt mer slits isär. Men sanningen är ju den att det är Lundgren och hennes parti som genom sin politik varit högst delaktiga i skapandet av det Sverige vi har idag. Det har sannerligen inte SD varit. Centerpartiets åtta år vid makten bidrog till att slita Sverige isär än mer och under denna senaste mandatperiod har man fortsatt den inslagna vägen i opposition.
Jag håller med Lundgren om att nu får det vara nog. Det senaste vi sett angående Sveriges insats i VM-fotbollen och de hatkommentarer som drabbat Jimmy Durmaz för hans felbedömning, som orsakade förlusten mot Tyskland, är vedervärdigt. Visst kan alla i stundens ingivelse bli upprörda över att en spelare gör en felbedömning men det sitter knappast i spelarens ursprung, som en del näthatare tycks anse. Näthat och annat hat, oavsett vem det riktar sig mot, ska givetvis bemötas med starkt fördömande.
Men att som Lundgren, utan någon som helst självinsikt, skylla detta på det enda riksdagsparti som inte varit delaktig i skapandet av detta sönderslitna Sverige vi idag ser är direkt patetiskt. När hon sedan dessutom ger sig på undertecknad för att jag, uppenbarligen till skillnad från Lundgren och hennes centerparti, står upp och försvarar våra erkända minoritetsnationer i Sverige går hon verkligen för långt.
Jag vet inte om Lundgren överhuvudtaget känner till det betänkande som hennes eget parti var med om att rösta igenom i riksdagen den 2 december 1999. I det görs klar distinktion mellan majoritetsbefolkningen och de nationella minoriteterna. Anledningen till detta är givetvis att de nationella minoriteterna inte är en del av majoritetsbefolkningen, dvs svenskarna. Det är läge att tipsa Lundgren att läsa betänkandet 1999/2000:KU6. Eller har Centerpartiet ändrat sig i frågan om våra erkända nationella minoriteter och vill försvenska dessa?
Som en politiker av Lundgrens rang borde hon ju känna till och kunna skilja på vedertagna statsvetenskapliga begrepp som medborgarskap, nationstillhörighet och etnicitet. Nation och stat är inte samma sak på samma sätt som nationstillhörighet och medborgarskap inte heller är samma sak.
För tydlighetens skull kan jag ju betona för Lundgren att jag aldrig – och jag säger aldrig – påstått att en individ som tillhör en av våra minoriteter inte också kan vara svensk i nationstillhörigheten. På individnivå finns det givetvis människor som i olika grad känner tillhörighet till olika nationer. En del gör kanske en resa och håller på att lämna den tidigare nationstillhörigheten för att uppgå i den nya, medan andra befinner sig statiskt mellan nationstillhörigheterna. Det är inte min uppgift som politiker att definiera vad enskilda individer känner sig som, utan det är upp till individerna själva.
Däremot anser både jag och mitt parti att våra erkända minoritetsnationer skall undantas från allmänna assimileringssträvanden. De skall alltså kunna bibehålla sina egna identiteter och tillhörighet till den erkända minoritetsnationen. Dessa grupper ska således inte tvingas försvenskas. Är det månne Lundgrens åsikt att svenskheten är någon sorts eftersträvansvärt ideal som dessa minoriteter bör och ska sträva efter?
BJÖRN SÖDER (SD)
Riksdagsledamot
