DEBATT Anförande i debatten om det svenska deltagandet i Förenta nationernas stabiliseringsinsats i Mali (2022/23:UFöU1) den 8 december 2022.
Fru Talman,
Sedan 2014 har Sverige deltagit i den FN-ledda insatsen, Minusma, i Mali. Beslutet om den svenska insatsen, som till en början bestod av en väpnad styrka i Minusmas underrättelseenhet, kom efter en formell förfrågan från FN:s generalsekretariat till Sverige om ett styrkebidrag då en kraftig försämring skett av säkerhetsläget i Mali efter väpnat uppror, angrepp från extremistgrupper och en militärkupp.
Det svenska bidraget som ändrade inriktning under åren, från en underrättelseenhet till ett lätt skyttekompani, har gjort ovärderliga insatser och vi svenskar kan känna stolthet över de soldater och den personal som i FN:s regi burit den svenska flaggan på sina uniformer.
Insatsen till trots har situationen i Mali tyvärr inte blivit bättre. Tvärtom är läget mer instabilt än någonsin. Läget präglas därför av ett tilltagande politiskt kaos som inte ser ut att lösas. Snarare har det inte blivit någon demokratisk utveckling i Mali trots en stor internationell närvaro och trots att stora mängder bistånd givits. Inte heller har det fredsavtal som den maliska regeringen och två väpnade grupperingar ingick 2015 blivit implementerat. Militärkupper har istället avlöst varandra och den maliska regimens beslut om att anlita ryska legosoldater från den ökända Wagnergruppen har givetvis gjort det omöjligt för Sverige att vara kvar med trupp i landet.
Wagnergruppen är en organisation som agerar för ryska intressen i konflikter världen över, däribland i kriget i Ukraina där den strider på den ryska sidan. Det finns många anklagelser mot gruppen om krigsförbrytelser, som inkluderar bland annat våldtäkter, tortyr och summariska avrättningar.
Den tidigare svenske ambassadören till Mali och numera statssekreteraren till biståndsministern, Diana Janse, riktade tidigare mycket kraftig kritik mot den svenska strategin i Mali och menade att det var dags att planera för att Sverige skulle dra tillbaka sitt militära bidrag till landet.
Det är givetvis fullständigt uteslutet att svenska soldater ska stå sida vid sida med krigsförbrytare. För de allra flesta av oss är det självklart att om Malis regim väljer att ingå avtal med Wagnergruppen ska de svenska insatserna omgående avslutas.
Det var därför glädjande att regeringen i våras fattade beslut om en snabbare avveckling än vad som först var planerad.
Försvarsmakten har nu också meddelat att avveckling av den svenska styrkan påbörjats.
Förslaget till beslut som vi idag har att ta ställning till innebär att avveckla det svenska förbandsbidraget t.o.m. den 30 juni 2023. Avvecklingsstyrkan förutses uppgå till ungefär 220 personer på plats med stationering i Gao, huvudort i Minusmas östra sektor. Styrkan ska med kort varsel kunna förstärkas tillfälligt för räddnings-, evakuerings-, förstärknings- och fritagningsinsatser och därför är förslaget att medge att regeringen ställer en svensk väpnad styrka bestående av högst 470 personer till förfogande.
Fru Talman,
Vi ställer oss bakom förslaget och yrkar därför bifall till betänkandet.
