DEBATT Anförande om betänkande 2024/25:UFöU1 Säkerhetspolitisk inriktning – Totalförsvaret 2025–2030
Herr/fru talman,
”Vi såg det inte komma”, ”vi har varit naiva” har varit vanligt förekommande ursäkter i svensk politik de senaste åren. Medan de flesta i denna församling satt och sov och inte såg det komma var vi flera som tidigt varnade för vad som skulle kunna komma. 1999 skrev jag, och jag citerar, ”Det är möjligt att konstruera helt främmande framtidscenarior för Rysslands utveckling. Det kan varken uteslutas att reformpolitiken återkommer, att utvecklingen fortsätter i samma utveckling eller att sönderfallet accelererar. Det kan inte heller uteslutas att den politiska ledningen ersätts av röd-bruna krafter med politiska ambitioner som hotar vårt närområde eller kanske hela omvärlden. Osäkerheten är stor. Ett nedrustat försvar tar åratal att bygga upp igen – den tiden har vi kanske inte den dagen det politiska läget förändras. Vår försäkring heter: Svenskt försvar.” Slut citat.
Som på så många andra områden var vi sverigedemokrater förutseende och det är värt att påminna om. Om inte annat som för framtidens skull. När vi säger saker, bör man från övriga partier kanske vara mer lyhörda och uppmärksamma än vad man tidigare varit. Historien visar med tydlighet på detta.
Sverige befinner sig i det allvarligaste säkerhetspolitiska läget sedan andra världskrigets slut. Detta var precis vad jag varnade för, för 25 år sedan. Och det är minsta sagt frustrerande att vi nu befinner oss så dåligt rustade som vi faktiskt gör.
Vi har ett säkerhetspolitiskt läge som dessutom kan försämras ytterligare om exempelvis kriget i Ukraina sprider sig, vilket är en uppenbar risk.
Detta kräver att politiken har en förmåga att prioritera och se de akuta hoten som finns mot Sverige och våra allierade. Ryssland är, precis som jag varnade för, ett sådant omedelbart hot medan Kina är ett mer långsiktigt hot. Om detta är vi överens och det är mycket positivt och en styrka för Sverige.
Herr/fru talman,
Tyvärr finns det dock de som inte förmår att prioritera i dagens säkerhetsläge och det riskerar att få negativa konsekvenser för Sveriges säkerhet. Att i dagsläget tala om en bred hotbild och lyfta upp andra hot som lika allvarliga som det väpnade angreppet kan riskera att splittra vårt fokus. Andra hot som exempelvis miljöförstöring och terrorism ska naturligtvis finnas med men det är viktigt att dessa beskrivs som sekundära utifrån det väpnade hotet som behöver vara dimensionerande i dagens säkerhetspolitiska läge. Klarar vi det väpnade hotet så har vi också en god generell förmåga att klara de andra hoten. Detta är viktigt att komma ihåg och det är så Sverige resonerat tidigare och inte något nytt. Utan det nya som behöver vara undantaget är talet om en breddad hotbild och de osäkerheter och förmågeminskningar som detta har givit upphov till.
Herr/fru talman,
Det är också viktigt att vi kan förbereda oss för inte bara de hoten som är sannolika utan också de hoten som är osannolika men skulle få omfattande konsekvenser. Sådana hot är hoten från massförstörelsevapen och kärnvapen i synnerhet. Där ser vi nu att Ryssland hotar med dessa vapen och att Kina gör en massiv upprustning. Detta samtidigt som Nato har en underlägsenhet gällande taktiska kärnvapen gentemot Ryssland.
Risken för ett krig som även inkluderar kärnvapen behöver finnas med i vår hotbild och det är viktigt att vi ser realistiskt på denna risk. Det är inte samma hotbild som på 1980-talet då det fanns betydligt fler och kraftigare kärnvapen i världen utan sedan mitten av 1980-talet har ca 80 procent av kärnvapnen skrotats. Samtidigt är det så att om mindre än 500 dagar går det rustningsbegränsande avtalet START ut som inkluderar Ryssland och USA vilket kan leda till en ökad kapprustning med kärnvapen och ökade risker när inte samma kontrollfunktioner som fanns i avtalet finns kvar. Kina omfattas inte heller av START-avtalet och det har visat sig svårt att få dem att ansluta sig till rustningsbegränsande avtal.
Herr/fru talman,
Rysslands omfattande krigföring i Ukraina och risken för att kriget sprider sig gör att varje bidrag till ukrainsk försvarsförmåga är en investering i svensk säkerhet och i Europas säkerhet. Vi måste vara uthålliga och vara beredda på att öka de militära och civila bidragen till Ukraina framöver. Det är också viktigt att Ukraina alltid ska sitta med vid förhandlingar med Ryssland så att inte förhandlingar sker utan Ukrainas närvaro. De historiska misstagen där stormakter förhandlar över huvudet på mindre stater får inte återupprepas. Detta är och förblir en ödesfråga för Sverige och Europa.
Herr/fru talman,
Ingen plan överlever dess första kontakt med verkligheten åtminstone inte i dess helhet, och det är så vi nu bör se på den säkerhetspolitiska inriktningen. Det är svårt att se att planen kommer kunna gälla ända fram till 2030. Detta behöver vi också ta höjd för framöver och vara beredda på att vi ånyo och möjligen med kort varsel kommer att behöva uppdatera den säkerhetspolitiska inriktningen. Detta innebär dock inte att arbetat nu är ogjort, utan tvärtom är det viktigt och avgörande att både i nuläget och framöver analysera den säkerhetspolitiska utvecklingen. Det är också en styrka för Sverige att detta görs brett bland de politiska partierna i Sveriges riksdag och att det utgår från gedigna analyser från våra myndigheter och experter. Låt oss fortsätta med detta!
Herr/fru talman,
Avslutningsvis vill jag yrka bifall till reservationerna 1 och 10.
Tack!
