UKRAINA Inom ramen för det globala parlamentariska nätverket United for Ukraine (U4U) och på inbjudan av Ukrainas talman Rusland Stefanchuk, deltog jag tillsammans med 25 andra parlamentariker från Europa och Kanada på en resa till Ukrainas huvudstad Kyjiv. Syftet med resan var att visa stöd för det ukrainska motståndet mot Rysslands aggressionskrig men också skapa sig större förståelse för situationen i Ukraina. Besöket gjordes i samband med den ukrainska självständighetsdagen och Krimplattformens tredje toppmöte.
I egenskap av den svenska OSSE-delegationens ordförande kändes besöket extra viktigt. Rysslands aggression mot Ukraina har varit ett av de mest diskuterade ämnena redan sedan 2014 då Krim olagligen annekterades av Ryssland och sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina har kriget påverkat hela OSSE:s parlamentariska församlings arbete med stora utmaningar som följd. Med på resan var också ett antal kollegor i OSSE:s parlamentariska församling från bland annat Polen, Belgien, Österrike och Tyskland.
Resan tog avstamp i Warszawa där vi samlades på Marriott hotell intill flygplatsen. Därifrån åkte vi buss till Przemyśl, där middag intogs innan nattåget till Kyjiv skulle avgå. Tågstationen i Przemyśl är för övrigt samma station jag bara ett par veckor innan den fullskaliga invasionen inleddes den 24 februari 2022 tillbringade en stund på i väntan på tåg till Kraków. Över en natt förvandlades stationen helt plötsligt till ett flyktingläger. Jag minns tv-bilderna och hur jag insåg att världen snabbt kan förändras. Från en dag då man sitter på en station och dricker en avokadosmoothie i väntan på tåget till en annan då människor flyr för sina liv.
Väl ombord på tåget delade vi upp oss i hytterna och jag och min belgiske OSSE-kollega Mark Demesmaeker valde att dela hytt. Under resan samtalade vi om vad vi kunde förvänta oss i Kyjiv och om kriget i stort. Jag ska inte sticka under stol med att man kände viss spänning och nervositet. Att bege sig till ett land i krig är inte utan att man tänkt efter både en och två gånger över de risker man utsätter sig för. Särskilt när man har egna småbarn. Men å andra sidan kändes det viktigt att delta på en sådan här resa för att uppvisa stöd för Ukraina. De offrar varje dag liv för att inte bara skydda sitt eget land och folk utan för att skydda och försvara hela den fria världen.
Tillsammans med min belgiske OSSE-kollega Mark Demesmaeker.
När tåget på morgonen rullat in på Kyjivs centralstation blev vi eskorterade till vårt hotell. På vägen dit gjorde vi ett snabbt stopp för att titta på ödeläggelsen av ett hus som ryska raketer träffat. Väl på hotellet fick vi möjlighet att duscha, byta om och inta frukost för att sedan bege oss till riksåklagare Andriy Kostins kontor. Där redogjorde han för hur man arbetar med att förbereda åtal mot Ryssland gällande aggressionsbrott, folkmordsbrott och krigsbrott. Man har hittills redan dömt 57 krigsförbrytare. Man arbetar tätt tillsammans med Internationella brottmålsdomstolen, ICC, men man vill även att en internationell tribunal upprättas för att komma tillrätta med aggressionsbrotten.
Därefter begav vi oss till försvarsdepartementet för att träffa vice försvarsminister Andriy Shevchenko. Där fick vi en föredragning om vad som händer på marken och en föredragning om hur man tar tillvara på Västs bidrag med vapen. Man arbetar systematiskt med detta och man har också ett system för att hålla koll på allt materiel som används. Många har rest farhågor om att vi i decennier framgent kommer se vapen från kriget på den svarta marknaden i likhet med hur vi sett vapen från Bosnienkriget hamna i kriminellas händer. Självklart föreligger en sådan risk även i Ukraina men med det system man har implementerat i Ukraina gör att denna risk minskar drastiskt. I alla fall för de vapen som Västländerna försörjer Ukraina med. De ryska vapnen är en annan historia. Under mötet dök också försvarsminister Oleksii Reznikov upp och tackade oss för att vi var där.
Försvarsminister Oleksii Reznikov.
Efter lunch på hotellet begav vi oss till Krimplattformens toppmöte, som var det tredje i ordningen och som leddes av president Volodymyr Zelenskyj. Krimplattformen är ett diplomatiskt initiativ från Ukraina och president Zelenskyj med syfte att internationellt uppmärksamma Rysslands olagliga ockupation av Krim. Flera regerings- och statschefer runt om i världen tog till orda och uttryckte sitt stöd för Ukraina. Vår delegation fick även möjlighet att en kort stund samtala med utrikesminister Dmytro Kuleba.
President Volodymyr Zelenskyj.
Utrikesminister Dmytro Kuleba.
På kvällen anordnades en middag på hotellet och vi fick möjlighet att träffa parlamentariker från ukrainska parlamentet Verkhovna Rada. Det fanns även företrädare från den belarusiska oppositionen, som jag tog tillfället i akt att samtala särskilt med eftersom jag har idéer om hur vi kan utöka vårt samarbete och stöd.
Tillsammans med vännerna Žygimantas Pavilionis och Radosław Fogiel, utrikesutskottens ordföranden i Litauen och Polen, och företrädare för den belarusiska oppositionen.
Efter frukost dagen efter åkte vi till utrikesdepartementet för möte med vice utrikesminister Yevhen Perebyinis. Han uttryckte sin tacksamhet till oss för vårt orubbliga politiska stöd och omfattande bistånd. Under mötet ägnades stor uppmärksamhet åt genomförandet av Ukrainas strategiska kurs mot anslutning till EU och Nato. I synnerhet informerade ministern oss om förberedelserna inför nästa Nato-toppmöte, som planeras att hållas i Washington i juli 2024. Han betonade att Ukrainas huvudprioriteringar är tillhandahållandet av vapen och utrustning till sin försvarsmakt och att stärka sanktionerna mot Ryssland.
Efter mötet med Perebyinis begav vi oss till parlamentet för att först möta vår värd, talmannen Ruslan Stefanchuk. Under mötet diskuterades framförallt det fortsatta stödet till Ukrainas försvarsförmåga, fortsättningen av sanktionerna mot Ryssland och Ukrainas väg till medlemskap i EU och i Nato. Han talade också om president Zelenskyjs fredsformel som handlar om återupprättandet av en rättvis och stabil fred för Ukraina. Formeln består av tio tydliga punkter baserade på internationella rättsnormer.
Mötet med talmannen avlöstes med möte med ordförandena från olika utskott i parlamentet. Vid mötet diskuterades brådskande frågor om att hjälpa Ukraina på vägen mot seger och förhindra en kritisk humanitär situation. Frågan om att etablera samarbete med länderna i den globala södern och förse Ukraina med luftvärnsutrustning togs också upp. Vår delegations företrädare från Spanien och Portugal berättade att de var redo att använda sina kontakter för att involvera så många länder på södra halvklotet som möjligt i att stödja Ukraina på den internationella scenen. Vi betonade också vikten av ett fortsatt samarbete i form av både allmänna och bilaterala möten oss parlamentariker emellan.
I samband med att vi befann oss i parlamentet och det var Ukrainas självständighetsdag fick vi nöjet att delta under parlamentets sammanträde. Dagen till ära hade de också hängt upp våra nationsflaggor i kammaren och vi mottogs av applåder från våra ukrainska kollegor. Under sammanträdet höll partiernas ledare tal och flaggan, som bars in i parlamentet när Ukraina förklarade sig självständigt från Sovjetunionen, bars in i kammaren under värdiga former för att sedan vikas ihop.
Nationalsången sjöngs och vi fick alla signera en särskild ukrainsk flagga. Det var en fantastisk känsla att få stå där i Verkhovna Rada och närvara under sammanträdet.
Efter detta högtidlighållande var det dags för ännu ett möte. Vi träffade vice inrikesminister Sergeev Oleksiy, som berättade om den rådande säkerhetssituationen i Ukraina. Han talade särskilt om de ständiga attackerna från Ryssland och situationen vid fronten, tillgången på landminor och landets prioriteringar på vägen mot anslutning till EU och Nato. Han betonade att internationellt stöd är mycket viktigt för Ukraina, eftersom fienden terroriserar civilbefolkningen i Ukraina varje dag, slår emot bostadshus och kritisk infrastruktur. Dessutom attackerar de ryska ockupanterna målmedvetet ukrainska hamnar. Vi diskuterade även situationen med minfälten i Ukraina och att en av utmaningarna är minröjning, eftersom det är en av förutsättningarna för att återupprätta livet i de befriade områdena. Han pratade vidare om att man tillsammans med EU redan har påbörjat genomförandet av gemensamma åtgärder som syftar till att motverka läckage av vapen och vikten av att vidta alla nödvändiga åtgärder för att förhindra att illegala element använder vapen.
När mötet avslutats begav vi oss tillbaka till hotellet för att äta lunch. Därefter satte vi oss i fordonen för att åka till Antonovs internationella flygplats, som ligger i Hostomel strax utanför Kyjiv. Det var vid denna flygplats Ryssland luftlandsatte sina förband den 24 februari förra året. Slaget vid Antonovs flygplats pågick i två dagar och det oväntade ukrainska motståndet omintetgjorde planerna på en snabb kapitulation av Kyjiv. I en av flygplatsens hangarer stod Antonov An-225 Mriya, världens största flygplan, som tyvärr förstördes under striden. Vi fick en redogörelse för hur den ryska luftlandssättningen gått till och man kunde se den enorma förödelsen på och runt om flygplatsen. Därefter begav vi oss till staden Irpin, där de ryska stridsvagnarna stoppades i mars förra året vilket hindrade Ryssland från att inta Kyjiv. Irpin ligger precis sidan om Butja, som vi alla numera tyvärr förknippar med ren ondska. När ukrainska styrkor den 31 mars befriade staden möttes man av avrättningar, tortyr och massgravar som Ryssland lämnat bakom sig. I Irpin syntes spåren efter de våldsamma sammandrabbningarna.
Antonov An-225 Mriy.
När vi åter kom in i de centrala delarna av Kyjiv stannade vi till längs huvudgatan där man anordnat en ”militärparad” bestående av utbrända och förstörda ryska militärfordon. Eftersom kriget rasar kunde man inte anordna några större folksamlingar under nationaldagen men trots det var det många som var ute för att beskåda troféerna som stod uppställda i långa rader.
Kvällen avslutades med en middag på Krimplattformens kontor där vi mötte företrädare för Krimtatarerna och fick lyssna till skrämmande vittnesmål, direkt från Krim via länk, om hur tatarerna behandlas av de ryska ockupanterna. Vi träffade bland andra Tamila Tasheva, som är Ukrainas presidents permanenta företrädare för den autonoma republiken Krim och Refat Chubarov, som är ordförande för Krimtatarernas lagstiftande församling Majilis.
Därefter var det dags att åter bege sig till hotellet för att duscha, byta om och packa för att sedan bege sig till centralstationen och ta nattåget till polska Chełm. Jag hann snabbt inom en kiosk och köpte lite läsk, vatten och chips för att ha med mig på tåget. Jag och Mark delade åter hytt och passade på att under resan till Polen reflektera över det vi upplevt under de två intensiva dagarna i Kyjiv.
När man gick omkring på gatorna i huvudstaden var det ibland lätt att under en kort tid glömma att landet faktiskt befinner sig i krig. Människor försöker leva så normalt de kan och inte låta den ryska aggressionen ständigt påverka dem. Att låta livet fortgå så normalt som möjligt är också ett sätt för ukrainarna att göra motstånd mot den ryska terrorn. Med soldater, poliser och skyttevärn överallt blir man ändå ständigt påmind om allvaret. Och när mörkret infaller och utegångsförbudet inträder är det totalt tomt och tyst. Såvida inte flyglarmet går igång.
Jag är imponerad över Ukrainas och ukrainarnas mod och kämpaglöd. De förtjänar världens respekt och vår tacksamhet för sina insatser att försvara även oss. Slava Ukraini!
