Fråga 2022/23:187 Ökat bistånd till Moldavien
av Björn Söder (SD)
till Statsrådet Johan Forssell (M)
Rysslands aggressionskrig mot Ukraina orsakar inte bara Ukraina problem utan även andra länder – särskilt grannländer och andra länder i den omedelbara närheten. Bördan på grannlandet Moldavien fortsätter att eskalera. Krigets politiska, ekonomiska, humanitära, miljömässiga, energimässiga och militära inverkan fördjupas. Kostnaderna för Rysslands krig i Ukraina är enorma för Moldavien och ökar ständigt: direkta säkerhetshot, instabilitet och brist på energiförsörjning, kolossala energiprishöjningar, massiv inflation.
Sedan Rysslands aggressionskrig mot Ukraina började den 24 februari 2022 har Moldavien registrerat drygt 645 000 ukrainska medborgare som korsat gränsen till Moldavien. Över 80 000, varav 43 000 minderåriga, av dem har valt att stanna i Moldavien. Moldavien har säkerställt internationellt skydd och vidtagit samordnade åtgärder för att hantera både transit- och flyktingströmmar från Ukraina. I linje med de internationella åtagandena ges alla flyktingar nödvändigt stöd, inklusive åtgärder för skydd, boende och transport, utbildning, hälsa, försörjning och inkludering för flyktingar.
Med anledning av Moldaviens ekonomiska situation och tillgängliga resurser upplever myndigheterna det svårt att hantera bördan, detta eftersom landet också drabbats av den energikris som följt av kriget men också av covid-19-pandemin. Trycket på lokalbefolkningen har ökat enormt då de flesta ukrainska flyktingar tas emot av moldaviska familjer. De moldaviska myndigheterna behöver nu, i syfte att säkerställa värdsamhällets hållbarhet, ytterligare stöd från det internationella samfundet, särskilt ekonomiskt bistånd, för att kunna täcka de akuta kostnaderna förknippade med flyktingkrisen och behålla ett stabilt land.
Den 21 november hölls en internationell givarkonferens i Paris för Moldavien. Utrikesminister Tobias Billström närvarade vid konferensen och presenterade Sveriges nya stödpaket om totalt 160 miljoner kronor till Moldavien. Stödet syftar till att bistå landet att hantera den akuta energikrisen, möta de humanitära behoven i flyktingmottagandet, samt bidra till finansiell stabilitet.
Detta stödpaket bidrar till att Moldavien kan ta sig genom en vinter som kommer att bli tuff. Biståndet ska betalas ut genom väletablerade och stora partner till Sverige såsom Världsbanken och Rödakorsrörelsen.
För Moldaviens del kommer 40 miljoner att gå genom Världsbanken, 20 miljoner kronor via moldaviska Röda Korset och 100 miljoner till en energifond.
Det är bra att Sverige agerar genom att stödja länderna i vårt eget närområde som befinner sig i omedelbar närhet till kriget och inte glömmer bort att även dessa länder tar ett stort ansvar i denna svåra situation. För Moldavien – och Europa – är det också, med tanke på området Transnistrien, otroligt viktigt att stabiliteten i Moldavien kan bibehållas.
Sedan tidigare vet vi dock att bistånd via de stora organisationerna inte alltid är det mest effektiva. Att även låta bistånd gå via mindre och mer effektiva organisationer – givetvis med adekvat uppföljning – skulle kunna göra stor skillnad för Moldavien.
Av denna anledning vill jag fråga statsrådet Johan Forssell:
Kan statsrådet tänka sig att överväga att öka biståndet till Moldavien, genom att omprioritera annat bistånd som i dag går till mer avlägsna länder, och låta det med adekvat uppföljning även gå via andra organisationer?
