DEBATT Sverigedemokraterna är fast beslutna om att värna Sveriges säkerhet. Detta förutsätter en hög ambitionsnivå inom landets gränser, men även i vårt närområde. Vi har länge propagerat för att ingå i ett försvarsförbund med Finland och tar nu ett avgörande steg i den riktningen med en riksdagsmajoritet i ryggen.
Detta möjliggör därmed egna säkerhetspolitiska ställningstaganden från oppositionen och ger svensk säkerhetspolitik en tydlig inriktning.
Genom att Sverige uttalar en så kallad Natooption, likt Finland, stärker vi säkerheten i vårt närområde. Sakpolitiskt innebär inte detta någon avgörande förändring i vår politik. Det innebär inte att vi ändrat uppfattning i frågan om ett svenskt medlemskap i Nato.
Konkret innebär Natooptionen i stället en harmonisering med Finlands synsätt och att vi får en utökad handlingsfrihet, om säkerheten i vår omedelbara närhet, plötsligt skulle försämras.
Det är viktigt att poängtera att detta inte innebär ett medlemskap i Nato. En Natooption innebär att man förbehåller sig rätten att gå med i Nato – inte att man ska göra det.
Sverigedemokraterna kommer inte att tillåta ett medlemskap utan att först förankra detta hos det svenska folket genom en folkomröstning och att en sådan eventuell anslutning sker tillsammans med Finland.
För Sverigedemokraternas räkning ser vi Natooptionen som en möjlighet att:
-
På sikt ingå i ett försvarsförbund med Finland.
-
Säkra en varaktig och ihållande finansiering av försvaret.
-
Ge Sverige svängrum i ett eventuellt säkerhetspolitiskt skifte i vårt närområde.
En Natooption skulle innebära att vi harmoniserar Sveriges säkerhetspolitik med Finlands. Det signalerar vår vilja att fördjupa samarbetet mellan våra länder och det är ett viktigt steg mot att på sikt kunna ingå i ett försvarsförbund med Finland.
Därtill måste Sverige, för att ses som en trovärdig bundsförvant, leva upp till de krav som ställs vad gäller både storlek och finansiering av försvaret. På så vis håller vi klåfingriga partier borta från att nedmontera försvaret i framtiden.
Att använda försvaret som en budgetregulator för att möjliggöra opinionspolitik kommer därmed att vara ett minne blott. Vi kan med andra ord säkerställa att två procent av BNP allokeras försvaret. Det innebär en anslagshöjning från nuvarande cirka 56 miljarder per år till cirka 100 miljarder. Det är 100 miljarder som kan läggas på att utveckla, upprusta och upprätthålla våra väpnade styrkor.
Att oppositionen nu formerar sig och gör gemensam sak för Sveriges säkerhet är ett gott tecken på ansvarstagande som vi ser fram emot att uppmuntra och verka för under kommande år.
Det är också viktigt att poängtera vikten av de svensk-finska relationerna som i och med optionen lär fördjupas än mer. Om det skulle bli aktuellt för Sverige att utnyttja Natooptionen är det alldeles avgörande att detta görs tillsammans med Finland. Att Sverige skulle agera på egen hand är således inte tänkbart.
Vi vet aldrig vad framtiden bjuder. Att hålla alla dörrar öppna och samtidigt stärka Sveriges försvarsförmåga är något som gynnar oss alla.
Vår ambition är att Sveriges krigsavhållande förmåga ska vara så stark som bara är möjligt. Detta åstadkommer vi genom att tillsammans med oppositionen ta kontroll över svensk säkerhetspolitik.
JIMMIE ÅKESSON (SD)
Partiledare
BJÖRN SÖDER (SD)
Säkerhetspolitisk talesperson
ROGER RICHTHOFF (SD)
Försvarspolitisk talesperson
(Artikeln är publicerad på Aftonbladet.se den 9 december 2020)
(Foto till artikeln: Jimmy Croona/Försvarsmakten)
