DEBATT Konflikten mellan Armenien och Azerbajdzjan om enklaven Nagorno Karabach har eskalerat drastiskt sedan Azerbajdzjan den 27 september inledde en omfattande militär offensiv på bred front mot regionen. Nya vapensystem såsom obemannade flygfarkoster har också använts i stor skala för första gången i en konflikt och det finns rapporter om att stridsflyg använts.
I de strider som pågått har det krävts flertalet döda bland både de militära styrkorna och bland civilbefolkningen. Huvudstaden i Nagorno Karabach, Stepanakert har bland annat utsatts för beskjutning. Urskillningslösa anfall från Azerbajdzjan med multipelstridsdelar har genomförts mot befolkningscentra.
Rapporteringen från Nagorno Karabach har dock till stora delar uteblivit i internationell media eftersom få journalister tillåts vara på plats. Uppgifter om exakt antal döda är därför osäkert, men rapporteringen talar om uppemot tusentals döda.
Azerbajdzjan har fått stöd från utlandet av Turkiet och islamistiska terrorister från Syrien har deltagit på azerisk sida. Kränkningarna av mänskliga rättigheter pågår nu på många plan där attacker mot civila sker urskillningslöst med vapensystem som av många länder förbjudits för de har en omänsklig verkan.
Initiativ har dock tagits för att försöka få striderna att upphöra och parterna att inleda förhandlingar. I helgen slöts i Moskva en överenskommelse mellan Azerbajdzjans och Armeniens utrikesministrar där man klockan 12 på lördagen skulle deklarera eldupphör för att utväxla fångar och ta hand om döda kroppar.
Vidare beslutade man att nya parametrar för eldupphör skulle överenskommas efterhand och att förhandlingar inom OSSE:s Minskgrupp skulle återupptas i ett oförändrat format.
Men redan fem minuter efter att eldupphöret skulle gälla kom uppgifter om ny azerisk raketbeskjutning och det är i skrivande stund osäkert om eldupphöret verkligen efterlevs.
Det är viktigt att världssamfundet agerar kraftfullt mot den azeriska offensiven och de stigande dödstalen i konflikten. Azerbajdzjan har hittills deklarerat att man vill återta stora områden i Nagorno Karabach-området och pressen på Azerbajdzjan behöver därför öka betydligt.
Det kan inte vara acceptabelt att en diktatur inleder en blodig offensiv som får pågå utan att omvärlden gör allt i sin makt för att de blodiga striderna ska upphöra.
Den kaukasiska regionen utgör också ett område där stormaktsintressen möts i form av främst Turkiet och Ryssland som har vitala intressen att bevaka. Kaukasien ligger också i samma område som konfliktfyllda länder såsom Irak och Syrien. Vi har sett hur konflikter i dessa länder lett till omfattande flyktingströmmar och hur terrorister kunnat röra sig fritt.
Det finns därför utöver de rent mänskliga skälen anledning att vidta fler ansträngningar för att Azerbajdzjans aggression ska upphöra och att en vapenvila så snabbt som möjligt kommer tillstånd.
Misslyckas världssamfundet med detta kommer det mänskliga lidandet fortsätta samtidigt som det finns en stor risk för omfattande flyktingströmmar och att konflikten kan spilla över på grannländerna.
Omvärlden måste verka för en varaktig fred och där kan Sverige spela en viktig roll. Vid årsskiftet övertar nämligen Sverige ordförandeskapet inom OSSE. Att verka för att upprätthålla högteknologisk gränsbevakning som möjliggör för oberoende länder att bevaka händelser vid gränsen i realtid vore då på sin plats.
ARIN KARAPET
Riksdagsledamot (M)
Ordförande i Svensk-armeniska vänskapsföreningen i riksdagen
BJÖRN SÖDER
Riksdagsledamot (SD)
Medlem i Svensk-armeniska vänskapsföreningen i riksdagen
MAGNUS OSCARSSON
Riksdagsledamot (KD)
Medlem i Svensk-armeniska vänskapsföreningen i riksdagen
ESABELLE DINGIZIAN
Fd tredje vice talman
GREG DINGIZIAN
Entreprenör
ARA ABRAHAMIANa Abrahamian,
VM/OS-brottare
(Artikeln är publicerad på Aftonbladet.se den 12 oktober 2020)
