Fråga 2019/20:1609 Folkhälsomyndighetens analyser
av Björn Söder (SD)
till Socialminister Lena Hallengren (S)
I Lärarförbundets tidning Läraren uttalar sig statsepidemiologen Anders Tegnell och påstår att det är mindre sjuklighet bland lärarna än hos andra yrkesgrupper: Det är statistiskt säkerställt att lärare drabbas mindre, det är en tydlig statistisk skillnad mot andra yrkesgrupper. Anders Tegnell fastslår också att skolmiljöerna är mindre smittsamma än många andra miljöer.
En studie gjord av den danska motsvarigheten till Folkhälsomyndigheten, Statens seruminstitut, visar tvärtom att smittrisken är hög i grundskolan. Mätningar som man gjort i årskurserna 6–10 visade då att eleverna smittar lika mycket som andra. Myndigheten skriver att bedömningen är att barn och unga smittar lika mycket.
När TCO-tidningen Arbetsvärlden den 2 juni 2020 begärde att få ta del av Folkhälsomyndighetens data som legat till grund för Tegnells uttalanden, visade det sig inte finnas någon färdig studie.
Det här är en rapport som inte är klar ännu. Alltså är det arbetsmaterial som vi inte kan lämna ut. Jag har inget datum när den är färdig, skriver pressekreteraren Jon Pelling till Arbetsvärlden och meddelar samtidigt att Folkhälsomyndighetens representanter inte är tillgängliga för en intervju om studien förrän den är publicerad.
Även när det gäller grunderna för beslutet att åter öppna gymnasieskolorna hänvisar myndigheten, enligt Arbetsvärlden, till arbetsmaterial i fråga om uppgiften att personal i för- och grundskolan och motsvarande skolformer samt gymnasieskolan inte har diagnosticerats med covid-19 i högre utsträckning än andra yrkesgrupper. Enligt uppgifter till Arbetsvärlden handlar det om en urvalsstudie som baserar sig på gruppen svenska labbtestade positiva fall som samkörts med SCB:s yrkesregister. Mörkertalet är sannolikt stort då långt ifrån alla med symtom blivit testade. Den beskrivs dock av uppgiftslämnare till Arbetsvärlden bara vara ett första steg eftersom myndigheten inte korrigerat sjukligheten i olika yrkesgrupper i förhållande till faktorer som ålder, sjukdomar och rökning.
Det är märkligt att statsepidemiologen och Folkhälsomyndigheten uttalar sig och refererar till arbetsmaterial som inte ännu är färdiga studier med korrekta analyser och faktaunderlag och att detta sedan ligger till grund för politiska beslut.
Med anledning av detta vill jag fråga socialminister Lena Hallengren:
Vilka åtgärder vidtar ministern för att Folkhälsomyndigheten inte ska uttala sig och sprida uppgifter som saknar korrekta analyser och inte bygger på korrekta fakta?
