Fråga 2021/22:1113 Hantering av sekretessbelagda uppgifter inom myndigheter
av Björn Söder (SD)
till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Förra året avslöjades det att regeringens vaccinsamordnare skickat sekretessbelagda handlingar till sin privata mejladress och därmed gett Google och amerikanska myndigheter tillgång till dessa. Flera av mejlen innehöll sekretessbelagd information som omfattades av utrikessekretess. Detta föranledde en skriftlig fråga (2020/21:2247) från mig till socialministern om hon avsåg att vidta några generella åtgärder med anledning av det inträffade för att säkerställa att skyddsvärda handlingar hanteras på ett säkert sätt.
Hon svarade då att det i Regeringskansliets information till medarbetare om informationssäkerhet ”framhålls att de arbetsverktyg som tillhandahålls från arbetsgivaren bör vara de som i första hand används i tjänsten” och att ”anställda inom Regeringskansliet ska oavsett arbetsverktyg alltid säkerställa att eventuell sekretessbelagd eller känslig information hanteras på ett korrekt sätt”.
Nu avslöjar Dagens Nyheter att den nytillträdde generaldirektören för Myndigheten för psykologiskt försvar, Henrik Landerholm, har skickat sekretessbelagda uppgifter till privata e-postkonton. Uppgifterna bedöms vara så känsliga att de skulle kunna skada Sverige om de röjs. Även när Landerholm under hösten 2021 arbetade på Utrikesdepartementets konsulära enhet med evakueringen från Afghanistan har han skickat sekretessbelagda uppgifter till privata konton utanför organisationen. Det är uppgifter som därmed har lagrats på ett utländskt företags servrar.
”Dels har uppgifter skickats till hans egna privata mejl hos amerikanska Google – men även till en privat mejladress kopplad till en annan chef vid utrikesdepartementet”, skriver Dagens Nyheter. ”Uppgifterna, som omfattas av så kallad utrikessekretess, skulle bland annat kunna skada Sverige om de röjs. Det meddelar regeringskansliet när DN begär ut mejlen.”
Vid årsskiftet började Landerholm sin nya tjänst som generaldirektör för Myndigheten för psykologiskt försvar. DN:s granskning visar att han även efter han har tillträtt denna tjänst har skickat olika uppgifter till sig själv. När DN begär ut dessa mejl meddelar myndigheten att ett fåtal av dessa uppgifter är så känsliga att de riskerar hota Sveriges säkerhet om de röjs. De omfattas av så kallad försvarssekretess.
I något som kan uppfattas som en efterhandskonstruktion ändrar Myndigheten för psykologiskt försvar, efter DN-intervjun med generaldirektören, helt plötsligt sitt tidigare beslut om vad som betraktas som hemligstämplad handling. Uppgifterna som han skickade från sitt nya jobb bedöms inte längre som hemliga med bäring på rikets säkerhet. Beslutet gäller dock inte de uppgifter han skickat under sin tid på Utrikesdepartementet.
Det är uppenbart att regeringen har problem med att sekretessbelagda handlingar, som skulle kunna skada Sverige om de röjs, inte handhas på korrekt sätt inom myndigheterna.
Av denna anledning vill jag ställa följande fråga till justitie- och inrikesminister Morgan Johansson:
På vilket sätt försäkrar sig ministern och regeringen om att instruktioner om informationssäkerhet till medarbetare inom Regeringskansliet efterlevs, och vilka övriga åtgärder avser ministern att vidta för att myndigheter skyddar sekretessbelagda handlingar, som kan skada Sverige om de röjs, på ett korrekt sätt?
